Slåtterängar

Några timmar under dagen ägnades åt att huka och knäböja sig över ett antal blommor och blad. Fotografering tog en del av tiden, resten av tiden blev att bara vandra och ta in det vackra landskapet i övrigt.

Höst

Nere bland sporofyter

Sporofyten bildas efter en befruktning. I toppen av sporofyten finns ett sporhus, när sporofyten är färdigutvecklad öppnas sporhuset och sporerna sprids med vinden. Om sporerna hamnar i en lämplig miljö utvecklas en förgrodd och från denna sedan en ny mossplanta. När jag hukade mig över dessa strån med regndroppar visste jag givetvis inte om detta. Tyckte bara det kanske skulle bli ett fint foto av motiven.

I för-Bi-farten

… nej förlåt. Tyckte i en släng av min dåliga humor att det var en bra rubrik, men nu visade det sig att det är humlor. Men det var mer i förbifarten jag försökte fota dessa ivriga humlor då de flög från blomma till blomma på Rosarium i Jönköping.

Rosariums Café Stallgården var populärt och vi tog en bra fika där. De hade gott om bord både inne och ute. Ute var det nästan fullt vid borden men vi hittade ett i skuggan.

Playa del Jönköping kanske. En lång sandstrand mitt i centrum av Jönköping.

En varm dag kan man sitta i skuggan i parken med egen fika och ha en fin utsikt mot Vätterns södra strand.

Vårstjärna

Idag tog jag en vandring runt sjön med en avstickare till Kalvängsberget. Där hade man avverkat eller rättare sagt gallrat så nu var det luftigt och fint runt berget. Jag gick som vanligt upp på det lilla berget och idag dessutom runt som man kunde göra nu när de gallrat. Ån Assman gör några tvära böjar just här på platsen och det har bildats två stycken gräsbevuxna sandspetsar ute i ån, där jag gick ut på en av dem.

Minipåskliljor

Vid en rastplats utmed sträckan runt sjön finns en hel del minipåskliljor 10-12 cm höga. Troligen har någon en gång i tiden planterat ut lökar och vackert är det. Det var det som blev i bildväg efter gårdagens utflykt till fots. Passade på att återigen besöka platsen vid det lilla berget, det är på något sätt väldigt rofyllt där. Jag gick en ny ”väg” i terrängen dit, letade efter väg fram, klevade över surhål och en bäck. Efter en stund då jag varit där vid berget såg jag en kvinna som lämnade platsen och var hon kom ifrån eller varför jag inte såg henne när jag gick där och tog in platsen strax innan är lite konstigt för det är en plats man bara kan gå en väg in och ut. Kanske såg hon mig men jag såg inte henne, men jag brukar ha koll. Så lite mystiskt var det allt! Kanske därför platsen känns så rofylld. 😉

Blåsippan