Bruket

Bruket är ett gammalt järnbruk med masung där det nu även huserar olika konstutställningar. Tavlorna hängs upp på de grova och sotiga väggarna och kontrasten detta ger är helt fantastiskt. Här kan man gå runt i bruket och ta in bruksmiljön även om man inte är så konstintresserad. Vi var där igår som ensamma besökare, men några hantverkare höll på i bruket så vissa dörrar som brukar vara låsta var nu öppna och vi passade på att kika in i dessa rum. Rummen är säkert tillgängliga vid speciella bruksvisningar. Det som lockar mig är att bruket var igång fram till 1992 så jag kan på vissa detaljer relatera till min egen arbetsmiljö i en helt annan branch från sent 60-tal och framåt. Hjälmen låg där på en vägg, en relativt modern hjälm i en miljö från år 1900 och ungefär så är det i bruket. Det blev några bilder som får lägga till sig lite, för visst är det så att när man kollar på bilderna direkt när man kommer hem så tycker man att de inte återger riktigt det man upplevt. Men ofta blir de mer realistiska om de får lägga till sig lite där minnet och känslan från besöket tonar bort en aning.

Malplacerad

Wherever I Lay My Hat (That’s My Home) eller Papa was a rolling stone Wherever he laid his hat was his home eller… Nä jag kanske skall strunta i att få till nån krystad text och endast lägga in bilden som jag fotade. För det var någonting med den kvarglömda ensamma rosa sheriffhatten på den robusta hatthyllan uppsatt på väggen gjord av grova plank. Motivet tilltalade mig.

Byn

En typisk bild av en svensk by som vi alla åker igenom, kanske bor någon av oss i en liknande by.

Busshållplatsen finns kvar men turtätheten är inte vad den var. Nu är det bara en morgontur och en eftermiddagstur. Tidtabellen är bortrationaliserad av länstrafikbolaget, nu skall du gå in på din smartphone för att kolla tidtabellen när bussen avgår. Det är ju bara det att byn har inte mobiltäckning längre efter de stängde 2G och 3G-näten. Någon har tagit med sin gamla trädgårdsstol och satt intill anslagstavlan för att kunna sitta. Det gäller att vara ute i tid så man inte riskerar att missa morgonens enda buss in till vårdcentralen.

Än så länge finns postlådan kvar så postbilen kommer fortfarande till den lilla byn och levererar post. Men snart blir det bara post var tredje dag ut hit till byn.

Anslagstavlan ser ju ganska fin ut. På den finns de vanliga anslagen uppsatta. Den som brukar sitta på anslagstavlor om den bortsprungna katten, med bild och namnet på katten. Anslaget om sommardansen som anordnas i en park 5 mil från byn. Pensionärsföreningens blänkare om resan som var i början på maj sitter kvar. Ett anslag om utförsäljning av kläder i centralorten 3 mil från byn, bara det att det var våren 2025. Nån har satt upp adressen till en Facebookgrupp, om hur de får byn att leva upp som på 1950-talet. Kyrkan levererar sin vana trogen, där 4 anslag om Gudstjänster och sommarmusik finns. Givetvis ett anslag om Bouleklubben som bildats efter att några gubbar gjort en boulebana på den nedlagda fotbollsplanen.

Cykeln som byns enda tonåring tagit till hållplatsen. Han lyckades komma med bussen till skolan på centralorten, det är ju sista dagen innan sommarlovet. Hoppas han inte missade bussen hem till byn.

Det var dessa tankar och reflektioner som kom upp när jag sakta åkte genom byn idag och fotade denna bild.

Kvinnor sedda bakifrån #9

En morgon vid Värnhem Läge E och bussarna ankommer och avgår i snabb takt. Den här kvinnan hade nästan lyckats matcha kjolens färg med kollektivtrafikens färger.

Den blå ekan

Utmed Tidan vid Mon låg den här ekan på torra land då Tidan dragit sig undan någon meter. Jag stannade bilen på den lilla vägen gick ut och tog 3 bilder. För hur vackert det än är just nu så kan jag bli lite trött på alla gröna bilder som kommer ut ur min kamera. En liten färgklick i allt det massivt gröna i naturen under dessa månader gör att min blick dras till det. Som en blå eka till exempel, mer behövs inte.

Bänken - Pinnabron

Pinnabron över ån Tidan förbinder en vacker vandringsled. Bron har en bänk mitt på och där satte sig mannen som kom på den vackra vandringsleden och blickade nedströms en stund. Jag ropade till honom om jag kunde ta en bild – Jadå ropade han tillbaka.

Gröna Lund i Lerdala

I fredags körde jag återigen vägen förbi Lerdala och tänkte att det skulle bli spännande att se hur parken såg ut nu. Det var några bilar på den stora grusplanen utanför och vi såg att det rörde sig folk inne i parken. Kanske de skötte om parken fortfarande med gräsklippning, o.s.v. Framme vid entrén hälsade överraskande en kvinna oss välkomna till kvällens dans i parken. 150 kronor kostade det men vi skulle få vänta någon timme innan insläppet. Vi frågade om det gick bra att gå in bara för att kolla och ev. foto. Det gick bra, hälsa från mig i biljettluckan om nån där inne undrar. Parken var i drift och i väldigt fint skick vilket är fint att se. 1943 slog Gröna Lund upp portarna och festplatsen hade nog sin storhetstid under 50- och 60-talen. Jean Josephson, Magnus Kvintett, Lill-Babs, Hep Stars, Monica Zetterlund och Owe Thörnqvist och Jerry Williams har alla gästat Gröna Lund i Lerdala. Det var den tidens stora som de runt i ”böggda” fick höra och se. Abba besökte parken precis innan de slog igenom stort under 1973, men Sven-Ingvars har publikrekordet med 3 000 personer. Raggarna besökte ofta parken under 60- och 70-talen och som det var på den tiden stod man ofta utanför området intill bilarna och lyssnade på musiken från scenen. 2013 kom Sean Banan, Neverstore, Eva Eastwood, the Fastback och Browsing Collection för att fira parkens 70-årsjubileum. Det var då jag blev så häpen och exalterade då jag upptäckte parkens vackra entré bland träden.

Bänken - Glashyttan

Kanske var han glasblåsare, i vart fall kände han behov av en kopp kaffe och macka på bänken utanför entrén.

Vid pumpen

Just när jag stannat bilen kommer denna något skamfilade Dodge i bruksskick in på planen och kör fram till en av pumparna. Bränslepumpar med egna dekaler ditsatta av ägaren av verkstaden. Ur stiger en kvinna som med vana rörelser fyller upp den gamla jänkaren. Jag bara måste ta en bild på denna scen ur vardagen på landsbygden. Kanske fick jag också en flashback till alla dessa amerikanska biljaktsfilmer jag såg under 70-talet. Bilen då… en Dodge Dart Swinger årsmodell 1971, just denna kom till Sverige 1976.

Western Chaos

Igår var den stora motordagen i grannsamhället. Den anordnas vartannat år och från förra gången 2024 tycker jag den hade vuxit en hel del i år. Dessa två män på sina motorcyklar är verkligen spektakulära att titta på. De körde upp på en vinklad ramp som tog dem högt över marken där gjorde den sina konster innan de landade på en den andra rampen på hjulen givetvis.

Jag zoomade inte in dem helt för jag ville visa mer himmel runt dem för att visa känslan av att de flög.

Slåtterängar

Några timmar under dagen ägnades åt att huka och knäböja sig över ett antal blommor och blad. Fotografering tog en del av tiden, resten av tiden blev att bara vandra och ta in det vackra landskapet i övrigt.

Kvinnor sedda bakifrån #8

Hon hade hoppat upp på den höga bänken som var avsedd att luta sig mot. Där satt hon och svängde med benen. Snart skulle hon ta plats för resan söderut mot Lovene, Järpås, Stora Levene. Kanske skulle hon träna fotboll på Mellbyvallen någon kilometer från Lovene station. Möjligen resa hela vägen till Vara. Dörrarna öppnas, hon hoppar ned från bänken och går in och sätter sig.

Bänken - NE terminalen

Vid kusten

Jag vet inte när jag varit så många gånger ut till västkusten som denna vår och igår var det dags igen. På något konstigt sätt tycker vi Nissastigen (R26) ut till Halmstad och E6:an går så lätt att köra, det bara rullar på bokstavligt talat. Jag vet inte när bensinförbrukningen varit så låg på bilen, bilen nästan rullar till Halmstad. 🙂 

Så igår kände vi båda att åter ta oss till den där vackra kustremsan vid Snapparp söder om Halmstad och gå lite längre på stranden norrut. Jag skall inte sticka under stol med att den där magiska stunden från förra gången inte riktigt infann sig igår. Men vi gick ett par kilometer på stranden.
Under resan kom två mail från för mig okända personer. Båda ville använda några av mina bilder de sett på min andra blogg. En av männen skulle använda två bilder för tryck i någon tidning i vad jag kunde tolka som tema Natur och Camping och ville ha bilderna högupplösta. Den andra mannen kunde använda bilderna som han ville ha som de var i bloggen, de var från min fotodokumentation av en nedlagd offentlig byggnad utmed gamla Riksettan/E4:an.
 

Åter till gårdagens resa. Efter vår promenad på stranden tog vi bilen på de mindre vägarna ex. Rikstvåan norrut mot och förbi Halmstad men där körde vi ut på E6:an mot Falkenberg, vilket vi kanske inte skulle gjort för här går motorvägen in i ett körfält p.g.a. stora byte av flera skikt på vägytan. Då vägytan blivit oerhört dålig sprucken och vågig när man körde. Lämnade E4:an och tog in mot Boberg söder om Falkenberg. Målet var fika på Stålboms i Falkenbergs centrum.

Efter fikat tog vi vägen hemåt via mindre vägar över Åkulla bokskogar. Vi har aldrig fattat hypen med dessa för vi har aldrig sett något speciellt med dem. Nu enades vi om att detta var sista gången som vi hade bokskogen som delmål eller vägsträcka.
 

En bild på mig som frugan fotade då jag försökte mig på ett panoramafoto med iPhonen.

Mellan Tönnersa och Eldsberga fanns detta rapsfält där två hus försökte få lite utsikt över nejderna.

Bänken – Kærlighed til KBH

Han cyklade runt i centrum, på Ströget och på gatorna intill. Jag såg honom flera gånger under dagen jag gick där med kameran. Här hade han tagit en paus och parkerat cykeln mot väggen. Om han märkte att hans outfit kom att ha exakt samma gröna nyans som papperskorgarna som ”Ren Kærlighed til KBH” ställt ut låter jag vara osagt.

Bänken – Med näsan i vädret

Vårsolen värmer och varför inte passa på att ta en vila på stenbänken.

Avgränsat

Några timmar av gårdagen ägnade jag åt att ta bort staket på två platser inne på tomten och som nu inte behövs. Förre ägaren hade avgränsat tomten av anledningar som sonen och svärdottern inte riktigt förstod. Staketen fick stå kvar under några år men nu hade staketen sett sina bästa dagar så det var dags att ta bort. Några staketstolpar hade jordspett några av stolparna var nedsatta i betong. Det gick förvånansvärt lätt att ta bort staketen med stolpar och allt. Sedan var det bara att montera bort alla ribbor och spjälor lasta in i bilen och ta sig två vändor till återvinningen som just öppnat för dagen. Främsta anledningen är ju att man givetvis vill hjälpa till att fixa sånt som står på deras önskelista. Men jag känner också att det blir träning för muskler som legat i träda. Så jag var lite mör på kvällen men idag känns det bra. 🙂

Frugan tog trimmern och krattan och gjorde snyggt runt om på tomten. Kaffe i lä mot solväggen blev det också.

Bänken – Beundrarskaran

En liten scen hade riggats upp inför ett lokalt band. Det fanns en (1) bänk på den lilla planen framför scenen och där hade fem av bandets fanklubb bänkat sig. Om det var musiken eller något annat som lät fylla bänken låter jag vara osagt.

Lågmält vid havet

Överlag vill jag att min miljö och omgivning skall vara lågmäld, då trivs jag allra bäst. Som här en tidig vårdag vid Skrea strand.

På skogsvägar

Någon hade placerat ut en snygg plaststol i skogen vilket passade bra att ta en selfie och en kort vila på. Jag blir lite konfunderad på vem som tar med sig en helt perfekt plaststol ut i skogen och varför? Jag hade sett en liten tjärn på kartan som jag var nyfiken på. Vilken kanske mest var för att ha ett mål för en vandring i morse. Men jag såg via Google maps att det fanns en brygga ut i tjärnen mitt i skogen där inga hus fanns på nära håll, vilket lockade att kolla upp. Det är alltid lättare att ha ett nytt mål varje gång tycker jag, men det blir givetvis allt svårare om jag skall ha hemmet som utgångspunkt. Avtryck från en båt fanns också i gungflyn, med en liten spång till platsen där båten en gång låg.