Vid en rastplats utmed sträckan runt sjön finns en hel del minipåskliljor 10-12 cm höga. Troligen har någon en gång i tiden planterat ut lökar och vackert är det. Det var det som blev i bildväg efter gårdagens utflykt till fots.
Passade på att återigen besöka platsen vid det lilla berget, det är på något sätt väldigt rofyllt där. Jag gick en ny ”väg” i terrängen dit, letade efter väg fram, klevade över surhål och en bäck. Efter en stund då jag varit där vid berget såg jag en kvinna som lämnade platsen och var hon kom ifrån eller varför jag inte såg henne när jag gick där och tog in platsen strax innan är lite konstigt för det är en plats man bara kan gå en väg in och ut. Kanske såg hon mig men jag såg inte henne, men jag brukar ha koll. Så lite mystiskt var det allt! Kanske därför platsen känns så rofylld. 😉
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar