Scanna kroppen

Vill vi egentligen veta alla skavanker och möjliga fel vi har utom just de uppenbara som alla kan se. För det finns troligen en handfull fel och ev. kommande fel som vi är lyckligt omedvetna om och vill vi egentligen veta dessa. Det trummas på att vi skall bli så gamla vi kan och samhället gör allt eller i alla fall mycket för att vi skall bli det.

Vill vi verkligen bli så värst gamla och om vi vill det i så fall till vilken nytta. Hur det än är och hur mycket man än försöker motstå åldrandet så trubbas vi av på många sätt uppåt i åldern. Vi själva kanske inte märker det men de nära och ev. kära ser och märker det. Vi får allt svårare att klara oss i den dagliga driften och till slut måste vi få hjälp av samhället men innan dessa måste kanske våra barn eller barnbarn om vi har några hjälpa till i vardagen. Med den nya livsstilen för många yngre är världen ett arbetsfält och inte som förr när man bodde kvar i den stad eller by man vuxit upp i och kunde hjälpa mor och far.

Det är sådana tankar som poppar upp i mig sedan något år tillbaka. När jag som många andra besöker sjukvården får man sådan tankar när man ser de äldre intill en i väntrummet. Man kan inte undgå att höra samtalet med livskamraten intill, många är trötta på att kollas upp med jämna mellanrum, de har dragits in i karusellen inom sjukvården där regelbundna besök och kontroller av fel och brister de har, men de har för stor tillit till läkare och sjukvård så de vågar inte säga Nej tack till allt detta. Kanske vill de bara sitta hemma i fåtöljen och ha det lugnt och skönt och inte behöva oroas av vad som hänt med kroppen sedan sist.

Tankarna kom upp senast igår då jag rutinkollade mina ögon för högt tryck och eventuellt Glaukom som drabbar synnerven och långsamt påverkar synfältet. Högt tryck i ögat upptäcktes rutinmässigt vid optikern för många år sedan. Igår sade ögonläkaren mer eller mindre mellan raderna att jag kanske inte behöver kollas upp mer för att det verkar ju som alla värden är okej och samma som de alltid varit med små differenser under åren. Jag har kanske alltså gjort årliga besök helt i onödan med tankar om ev. kommande starr eller andra fel på synen.

Förra månaden gjorde jag en rutinmässig koll av min diabetes 2 som hållit sig inom bra värden sedan jag fick reda på det, egentligen var det bara första testen som gav höga värden sedan har det legat väldigt lågt. Men jag har Diabetes 2 säger läkarna. Okej jag tror dem och jag finner mig i det och äter en tablett Metformin om dagen. Men nu sa läkaren att mina njurvärden var lite fel, men inget jag behöver oroa mig för men hen vill att jag skall göra en njurscanning på sjukhuset för att se så allt är okej. Okej jag gör väl det.

Nu i denna månaden kom också en frivillig kallelse till lasarettet om att de erbjuder alla män över 65 år en scanning av stora kroppspulsådern för att ev. upptäcka bråck vilket drabbar äldre män och ger dödlig utgång nu eller nån gång i framtiden. Och nu kommer då mina tankar att ställas på sin spets. Skall jag kolla mig, om de nu upptäcker bråck på stora kroppspulsådern kommer årliga kontroller att genomföras. Då kommer detta att gnaga i sinnet och troligen begränsa mitt leverne med oro och vetskap om att jag har en defekt i kroppen. Fyller det någon funktion att scanna sin kropp för att hitta fel och brister, eller skall vi leva på tills vi stupar av den eller en helt annan anledning.

Vill jag leva på det sättet att sjukvården håller liv i mig på olika sätt med piller, kontroller eller operationer. Kanske segnar jag ned på gåbandet imorgon eller kanske kör en långtradare på mig idag. Kanske lever jag tills jag är 90 år utan en enda läkarkoll och utan oro och vetskap om alla mina fel och brister i kroppen för de bara fanns där utan att man behövde bry sig.

Vad vet jag… kanske våga säga Nej tack och leva på som jag alltid gjort.

2021-09-13